I går kväll var jag ner till lögarängen och kollade på Mr sommarplågan himself Tomas Ledin. Det var säker 14-15 år sen jag såg honom sist och lika bra. Efter konserten cyklade jag hem, kände inte för att festa... Ibland kan det vara skönt att ha en vit lördag kväll. Patrik var hos Peter kollade på film men kom hem bara några minuter efter mig. Runt midnatt höll vi båda på att somna i soffan... Det var en skön kväll.

I dag tog vi en promenad ner till markanden och kollade lite. Vi såg både det ena och det andra.... men varken Patrik eller jag hade något köpsug så vi köpte lite kola och sen promenerade vi hem igen.

Patriks semester tar slut i dag... i morgon är det dags att gå tillbaka till verkligheten. Han börjar kl 7 i morgon.... jag är ledig hihi.

Nu ska jag kolla på tv..... jag lämnar er med lite Tomas Ledin!



 

 

Efter skolan åkte jag till Bästa Tina och solade lite.... det var riktigt skönt med lite solterapi. Det behövdes tror jag.
I kväll ska jag och  Bästa Tina till Adde. Partik och Masen kommer också. Det kommer bli en trevlig kväll! Jag vet inte om vi ska vara där hela kvällen men det kvittar... så länge vi inte gå ut på krogen. Jag har inte lust med det.

Just nu väntar jag bara på att Tina ska ringa... sen cykla i väg till Adde.

Ha en trevlig kväll!

Jag och Bästa Tina i sommras!

 

Jag är ssssåååååå trött. Både i hjärnan och i kroppen. Jag har enorma problem att sova på nätterna och i dag förstod jag att det inte funkar. Jag var helt borta i skolan, jag hade ingen koncentration och kände mig ganska lost. Vi hade i o f ett nyyy ämne, årsbokslut, men så här brukar jag inte vara.

När jag kom hem i dag så gick jag och la mig i en halvtimme. Jag kunde inte somna men det var skönt att vila lite. Patrik var så gullig och kom in och tittade till mig och nu står han och slavar i köket. Han är så snäll!




 

 

Chocken efter att ha sett min morfar dö i går har lagt sig och nu har saknaden kommit. Jag saknar honom jätte mycket. Det gör nästan ont i mig...... jag drömde om honom i natt. Jag drömde tillbaka till när jag var liten och vi tog husvagnen ner till norrköping och hälsade på Tony och Carina. Vi gjorde det varje sommar. Vi hade alltid jätte kul.
Hur jobbigt det här än är så måste jag vara stark för mormors skull....

Även om det gjorde ont i morse så åkte jag iaf iväg till dansverkstan med Kristin. Dom hade öppet hus och fick testa lite olika danser. Vi testade latinstreet och hiphopstreet. Jag hade redan betämt mig att börja dansa igen och det här gjorde mig mer taggad. Nästa tisdag ska jag börja dansa latinstreet har jag tänkt mig. Det ska bli kul att komma igång igen.

Jag ska gå upp till ica nu och inhandla lite sallad. 

 

 

Klockan 16,50 idag somnade min morfar in.
Mamma, mormor och jag fanns vid hans sida hela tiden. Det gick väldigt lugnt till. Han öppnade ögonen och kollade på mormor.... tog ett djupt andetag, sen somnade han.
Det var fruktansvärt jobbigt att se honom dö men samtidigt så kändes det befriande. Nu lider han inte längre.... han är på en bättre plats. Han mår bra nu.

För mig så var det värst igår när jag fick veta att han kunde dö inom ett dygn, så just nu mår jag inte så dåligt. Jag mår bra om jag ska vara ärlig.
Jag kände för att vara med mina vänner i kväll och kanske dricka lite vin och frågade mamma om jag borde ha dåligt samvete för det. Men hon sa att det var bara bra om jag gjorde något roligt stället för att sörja.... min morfar skulle vilja det.
Jag känner att jag behöver vara runt vänner som stöttar mig.

Patrik ska över till Peter och spela rockband och Bästa Tina kommer över hit... men jag tror inte att jag ska ut.
Det kommer jag inte att orka.
Kroppen tar mycket stryk av att gråta... det suger verkligen musten ur en. Men det är skönt att gråta. Allt kommer ut och man mår bättre.

Nu ska jag hoppa in och ta en snabb dusch. Ha en trevlig kväll!

 

 

I dag fick jag samtalet som jag har fasat för i 3 år. Min morfar har börjat sin nedräkning. Han mådde så dåligt och hade ssssååååå ont att dom var tvungen att ge honom en stor dos morfin. Personalen på hemmet där han bor tror inte att han kommer att överleva natten. Det ser inte så ljust ut.
Det var riktigt jobbit att se honom ligga där och andas tungt men slutna ögon. Veta att han närsomhelst kan sluta andas.

Jag trodde att jag hade förberett mig bättre än vad jad är. När han fick sin sista stroke för 3 år sen så sa läkarna att dom inte kommer att göra något om han slutar andas. Då blev man liksom beredd på vad som skulle hända.... men när samtalet kom idag så brast det.
Jag kunde knappt prata när jag ringde Anna och bad och skjuss till hemmet för att möta mormor. Mina bröder, pappa och mamma  kom föbi för att säga "hej då" till honom... hans söner Inge och Tony är på väg upp från Norrköping.
Jag tror att morfar bara väntar på dom två innan det är dags att somna in. Mamma och mormor kommer att vara där hela natten.

På ett sätt vill jag inte att han ska lämna oss nu men samtidigt så vill jag inte att han ska lida mer.

Nu ska jag lägga mig i soffan och försöka tänka på annat.... vilket kommer bli svårt. Jag har Patrik vid min sida som tröstar mig.

Vi får se vad som händer i morgon.

 

 

I dag har jag mest slappat under dagen. Var iväg och tränade med Kristin klockan 17. Det märks att jag inte har tränat på en och en halv vecka....   jag var helt slut efter bara 10 minuter på crosstrainern.
Men jag kämpade mig igenom 20 minuter. Sen blev det ett hårt pass. Axlar, ben och mage.... jag kommer att ha träningsvärk i morgon.   
Klockan 17 i morgon så kör jag igen och ska köra på som fan. Jag ser en skillnad på kroppen och det känns riktigt bra. Jag får se om jag går till gymmet från skolan... 1 timmes promenad. Hoppas det inte regnar bara.

I morgon är det som sagt fredag.... äntligen helg! Jag har ingen anning om vad som händer... det är kräftskiva hos Tingan men vi har inte anmält att vi skulle komma. Jag tror nog att det blir en lugn och avkoppla fredag kväll.
En bra film och chips låter lockande. Umgås lite med min älskling.
Sen får vi se vad som kommer upp på lördag, om det blir fest eller inte.

Nu ska jag sova..... det är skola i morgon.

Sov gott och dröm sött!

 

 

I morgon är det dags att gå tillbaka till skolan. På ett sätt ser jag fram emot det men det hade varit skönare att gå till ett jobb istället. Som tur är så är det knattp ett år kvar sen är jag klar. Det fixar jag säkert.

I dag har jag mest slappat. kollat på lite friidrott.... Stackars Susanna Kallur! Det gick verkligen åt helvetet för henne.... jag led när jag såg henne falla. Tråkigt. Men hon är en stark tjej och kommer att jobba hårt för att fixa OS medaljen om 4 år. Det vet jag att hon gör!   

Sen har jag förtsätt läsa i min bok "Den sista tempelriddaren". Den boken rekomenderar jag mer än gärna. Man fastnar verkligen i den.... jag satt i 3 timmar och läste sen kolla jag på klockan och upptäckte att det var dags att laga mat. Nu tänkte jag glo lite på tv och sen göra popcorn till CSI NY.

Ha det bra!

 

 

Både jag och Patrik var överrens tidigare i kväll att vi behövde träffa några av våra kompisar. Visst gillar vi varandras sällskap men efter en vecka tillsammans kännde vi att det behövdes lite mer sällskap. Utan att vi ens hade börjat ringt till någon så började smsen att komma. Daniel var först, sen Kristin och till sist ringdeäven Tomas. Han hade hört av Robban att vi skulle ha något.... och hur han visst det vet vi inte. hmmmm

Runt halv åtta tiden började folket ramla in en efter en. Daniel, Kristin, Tomas, Robban, Clas, Peter och sen vi två. Det blev riktigt trevligt. En lyckad kväll. Jag har nyss sparkat ut alla.... dom skulle ner till krogen men jag känner för att slappa i soffan ist.. Jag vet att jag kommer att sova inom några minuter från det att jag lagt mig till rätta. hihi
Det har varit en lång dag.

Vi får se när Patrik kommer hem... jag skulle chansa på runt halv tre. Han cyklade med Kristin och hon kommer att se till att han kommer hem.
Nu ska jag nog göra lite popcorn och kolla på "In bed with Madonna! på kanal 5.

Hörs i morgon!

 

 

Har du viljan att stoppa våldet?





Till minne av John Hron.

Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.

Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.
Det är där de ska campa.

Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.
Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?

Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare.
Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.
De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.

Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.

Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.

Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.

De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.

John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.

Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.

Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.

Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.
Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.

Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.

Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.

Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.

Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.
Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.

Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.

Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.

Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.
Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.


Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.

1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.

Så mycket har försvunnit från midjan sen jag började min diet. Bra jobbat tycker jag!
Jag känner mig ganska stolt! Nu ska jag fortsätta i samma tempo så kommer alla mina extra kilon och den stora magen att vara borta på noll tid.

Nu ska jag skicka ett mess till Patrik och kolla hur han har det sen är det dags att försöka sova. Jag har alltid problem att sova när han inte är hemma. Sängen känns för stor och tom. Jag saknar honom hela tiden.

Det är tidigt uppstigning i morgon... det kommer att bli en lång dag tror jag. Jag hade tänkt vara på jobbet redan kl 6 men jag kommer säkert inte dit förrän kl 7, sen iväg och träna med Kristin.
Det blir ett extra hårt pass. Det var ganska klent idag måste jag säga.... det är inte kul att träna själv. Det finns ingen som man kan hämta styrka och stöd ifrån då. Så jag stod på cross-trainern i 40 minuter ist och sen cyklade jag hem.
Louise är hemma istan också så hon hade tänkt komma över... vilket betyder att jag måste hinna städa upp i köket. Jag har inte kommit så långt än i min storstädning.
Som sagt.. det kommer bli en lång dag.

Sov så gott!

  

I natt åkte grabbarna till Las Vegas... och jag saknar redan min älskling. Jag fick ett mess från honom kl 6 i morse, strax innan dom gick på planet. Han skrev att han kommer att sakna mig. Så gulligt av honom...  
Innan han åkte i natt så satt vi och kollade på Victoria Secrets hemsida efter lite sexiga underkläder som han kan köpa till mig. han lovade inget men jag tror nog att jag får något. Jag bad honom att iaf köpa min favorit lotion som bara går att köpa från Victoria Secret, Love spell... den lucktar ssssssååååååååå underbart. Sist jag var i usa så köpte jag på mig så att jag hade ett år.   

Dagen började med att jag var iväg och tränade vid halv tio tiden. Kändes ganska skönt att träna så tidigt. Sen drog jag med mamma ut till Media Market.... jag var på jackt efter en lång nätverkskabel. Jag har nämligen fått för mig att jag ska möblera om i arbetsrummet och då krävs det en längre kabel. Jag började när jag kom hem vid halv två tiden och jag är inte klar än. Vi har samlat på oss en jävla massa papper och skit i bokhyllan så tog tid att gå igenom allt. nu är det bara till att flytta möblerna men det blir i morgon.

Nu ska jag snart åka hem till mamma för att premiär äta kräftor, nybakat bröd som jag har gjort idag och dricka lite vin. Sen ska vi gå på bio, Mamma mia. Det kommer att bli en trevlig kväll. Det här är min present till henne.... hon fyller år i morgon och jag vet att hon ville gå. Helst av allt så vill vi gå och se musikalen i London... men det var lite för dyrt så hon får nöja sig med filmen.   

Nu ska jag fixa det sista sen ska jag spring till bussen.

Ha en trevligt kväll! 

  

Träningen och dieten har börjat ge resultat. Det syns i ansiktet och runt midjan att jag har gått ner i vikt. Jag har sett det i några dagar men jag har inte velat tro på det. Då blir det lätt att jag börjar slappna av... och det går inte för sig. Nu håller jag ett högt och bra tempo. Jag märkte i morse att jag hade tappat vikt när jag testade en b-hå som låg långt inne i garderoben... och den passade! Sist jag hade den var i mars... då blir man glad.

I dag blir det dock ingen träning. Jag tänkte träna i morgon bitti istället.
Jag ska försöka få lite tid med Patrik innan han åker. Klockan två i natt åker grabbarna från stan. Kul för dom men tråkigt för oss som får vara kvar hemma.

Nu ska jag strax gå ner till polisen och hämta upp mitt nya pass. Mitt hade gått sönder och när jag var ner förra fredagen så visade det sig att jag inte behövde betala för det nya. Mitt trasiga pass inte hade gått ut och det var fabrikationsfel på alla pass som utfärdades vid samma tidpunkt för 8 år sen. Nice =) Där sparade jag in 400 kr hihi

Vi hörs senare!

Puss & kram