I onsdags hade vi vår sista lektion i skolan, engelska. Jag visste redan att jag låg bra till och fick veta att jag fick ett VG på hela kursen. Det kändes ssssåååååå bra. Jag log hela eftermiddagen efter det.
Jag fick även veta att jag var tvungen att komplettera min hemtenta som jag skickade in i måndags. Det var inte lika kul men i dag kom svaret att jag hade klarat den. Sweet!!!

Jag har nu klarat alla kurser och från och med onsdag nästa vecka när det är dags för examen kan jag titulera mig som kvalificerad redovisningsekonom!!
Fan va skönt!!!!

Äntligen så slipper man den här skiten och kan gå ut i arbetslivet. Jag måste erkänna att jag är stolt över mig själv. Jag trodde inte att jag skulle fixa det men det gjorde jag. Känslan går inte riktigt att beskriva! Så skönt!!

Vår engelska lärare Danny skrev en dikt till oss i klassen som han läste upp för oss. Vi fick en egen kopia och tänkte lägga upp den här för den var så fin.

Ode to KYRE07


If we could travel throughout the ages,
unfolding life´s many pages,
we would see that as one chapter end, another begins.
What one person loses, another one wins.
Coming to my English lessons, hopefully you´ve won.
I`ve tried to make it enjoyable, educational and fun,
In everything I`ve said and in erverything I`ve done.


Thank you for being such a lovely class KYRE07,
a class with loads of beautiful girls and only 1 boy,
I`ve been in heaven!!


The honour of teaching you
is a sonata by Mozart.
The honour of knowing you
warms the coldest heart.
The honour of teaching you
melts the deepest permafrost.
The honour of knowing you
is beyond all imaginary cost.
Like a harbour in a tempestuous ocean,
like shelter from the monsoon rain,
you draw forth one´s deepest emotion
and soothe life´s insufferable pain.
Like floating clouds
in an endless sky,
fleetingly, our paths cross
and we wonder, why?
To treasure, is every moment
born of spontaneity.
Oh! May it last forever?
But it can never be.


As, our sixty hour journey, noe nears its end,
it`s time, for you all to decide, what lies around the next bend,
but, no matter what that may be, on one thing, you can always depend.
That the writer of this poem will always be your friend,
especially, if you`ve got lots of money, you can lend.
I thank you now, for the joyous time together, we did spend,
and that it would be nice to somehow, somewhere, see you again.
So who are you? Is there anyone I could recommend?
Well, me being someone, so discreet, so tactful, who never likes to offend,
who never likes to cause splits in relationships, too difficult to mend,
I have only only these parting words of comfort for you all to send,
You`re a bunch of crazy bitches and bastards,
enough to drive any teacher round the bend!


Love from Danny (your crazy English teacher)