Jag trodde att det skulle vara skönt att vara arbetslös i någon eller några veckor men kunde jag ha mer fel. Jag är bara inne på min andra dag och tycker redan att det är värdelöst.

I går var jag ner till arbetsförmedlingen för att aktivera mig. Jag fick veta exakt vad dom nya a-kassa reglerna gör för skada. Jo jag skrev skada.
Förr så kunde man gå från skola till sommarjobb för att sen få a-kassa.... men så är det inte nu.

I dom nya arbetsvillkoren från 1 juli 2009 så står det:
"För både grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning gäller att du måste uppfylla ett arbetsvillkor. Det betyder att du under de senaste 12 månaderna innan du blev arbetslös måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden i minst 6 månader eller minst 480 timmar fördelat på 6 sammanhängande månaders arbete."

Vilket betyder att jag som har gått från skola till sommarjobb får ingen arbetslöshetsersättning.
På frågan: Vad gör jag då? Fick jag svaret: Gå till socialen!
Hur jävla kul är det på en skala??? Jag står på halva lägenheten vilket automatiskt gör att jag får ingen hjälp därifrån.

Lätt panik och en enorm depression la sig över mig när jag gick från arbetsförmedlingen.
Vad ska jag göra? Hur ska jag kunna leva? Hur ska jag betala mina räkningar?
Tankarna flög runt i huvudet så mycket att jag till slut fick ont i huvudet.

I dag har dock paniken lagt sin och min kämparglöd börjar lätt brinna. Jag ska ta mig upp från det här. Jag ska göra allt i min makt för att hitta ett jobb. Tyvärr så måste jag också inse att jag måste i värsta fall ta jobb jag inte vill ha men just nu finns det inget val. Men jag ska kämpa för att få ett jobb som jag vill ha och som jag trivs med.

Jag kommer att behöva all hjälp jag kan få... så snälla vänner, fråga runt bland era vänner, bekanta och familj om någon kommer att behöva en ekonom inom snar framtid.
Jag skulle uppskatta det.

Nu ska jag ta hand om tvätten och sen ta en powerwalk.